Barnfadder

Bild lånad från Action Aid

Jag brukar inte vara så personlig i mitt bloggande men idag blir ett inlägg med lite annat fokus. Igår fastnade jag och maken framför tv:n i en serie om engelska fotbollsfruar. Fem var de som åkte till Sydafrika för att på olika sätt hjälpa barn och vuxna, män som kvinnor i olika sammanhang. Programserien visade allt från föräldralösa barn inträngda på små ytor, hemlösa pojkar med missbruksproblem, prostituerade kvinnor och också ett reportage från landsbygden med de problem som uppstår efter alla de människor som dör i AIDS. En otroligt sevärd programserie som du hittar här...

2004 var jag i Tanzania och läste en kurs i Global Hälsa. En vecka var belagd till huvudstaden Dar-Es-Salaam och vecka till en landsbygdsort som heter Bagamojo. Boendet var minst sagt spartanskt, rinnande vatten ett fåtal timmar varje dag, i tre dygn var det avstängt helt och möjligheterna till matinköp var minimala på landsbygden, även om vi fick mat på bestämda måltider som räckte gott och väl. Veckan i Bagamojo var nog mest givande, inte sjukvårdsmässigt men humant. Där fick vi träffa människor av alla dess slag; unga skolelever i skolmiljö med framtidsdrömmar som alla barn har, medicinmän som förstås kunde allt, barnmorskor som förstås inte var utbildade utan hade lärt sig allt eftersom och också ett hembesök till en familj. Hembesöket är nog det jag minns mest, familjen jag tillsammans med några få andra besökte var en pappa i dryga 40 års åldern, en 17 årig tjej, gift med en man som hade tre andra fruar som hon dock inte bodde med och detta par hade fått en liten tjej som var ca 3-4 år. De bodde i en hydda utan möbler, sitta fick man göra på mattor och det var allt annat än rent. Den lilla flickan på 3-4 år visade också tydliga tecken på en rättså långt gången HIV-infektion och tyvärr lever hon nog inte idag. Denna resa var för mig lärorik främst ur ett humant perspektiv och också för att uppskatta vårat samhälle och dess struktur här.

Igår när jag såg programserien om de Engelska fotbollsfruarna tog jag tag i saken och registrerade vår familj på två stycken fadderbarn. Det känns bra att vi för två barn kan göra en skillnad. Kanske i framtiden kan vår familj hälsa på dem så att våra barn lär sig att världen skiljer sig enormt.

Med dessa ord önskar jag en trevlig helg!

Kram

Maria